Framväxten av det datoriserade Sverige 1955-1985

Session 3, torsdag 5 mars kl 15.00-17.00 i sal II.

Datorisering är en av efterkrigstidens mest omfattande och djupgående tekniska förändringar i det svenska samhället. Samtidigt har mestadels av internationell IT-historisk forskning handlat om utvecklingen av  hårdvara och framväxten av datorindustrin. Hur olika grupper av användare har approprierat tekniken i olika sociala sammanhang och med  varierande syften är däremot mindre studerat. Denna fokusering är särskilt vilseledande när det gäller mindre nationer som Sverige, där  datoriseringen i högre grad har vilat på appropriering av importerad teknologi än på inhemsk hårdvaruproduktion. En ny historiografi behövs  som fokuserar på teknikanvändning i olika samhällssektorer och interaktionen mellan användare och producenter.

Denna session syftar till att belysa datorisering som historisk  samhällsförändring. I fokus står följande frågor: Hur approprierade svenska datoranvändare (staten, företagen, försvarsväsendet mfl) den  internationellt tillgängliga datatekniken? Hur anpassade de den till  sina egna syften? Hur skapades datoriserade system som vidgade användarnas möjligheter att styra människor och verksamheter?

Sessionsansvariga: Julia Peralta, Örebro universitet och Isabelle Dussauge, KTH.   Julia.Peralta@oru.se  isadus@kth.se.
Kommentator: Per Högselius, Avdelningen för Teknik- och vetenskapshistoria, Kungliga tekniska högskolan.
Ordförande: MAgnus Eklund, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.

Abstracts

Gustav Sjöblom, Chalmers tekniska högskola: Datorn i svenskt näringsliv, 1956-1975
I Sverige liksom i andra länder gjorde datorerna sitt inträde hos företagen från slutet av femtiotalet. Denna IT-ålderns första epok har fått lite uppmärksamhet av historiker, trots det stora inslaget av spårbundenhet och seglivade system och trots informationsteknikens enorma betydelse från 1980-talet och framåt. Syftet med detta paper är att belysa de tre första decennierna av det svenska näringslivets datorisering och i synnerhet om och hur det svenska näringslivets karaktär tog sig uttryck i datoriseringen. Tre aspekter undersöks närmare: de gynnsamma ramvillkoren för datorisering; familjeägandets inflytande, samt verkstadsindustrins dominans. Studien bygger dels på muntligt källmaterial från projektet ”Från matematikmaskin till IT”, dels på tidskriften Affärsekonomi och ett antal arkiv (Matematikmaskinnämnden samt familje- och företagsarkiv).
Den första frågeställningen gäller de synbarligen gynnsamma förutsättningarna för datorisering av näringslivet. I statliga matematikmaskinnämndens regi utvecklades datorn BESK med driftstart redan 1953, vilket gjorde Sverige till världens fjärde ”matematikmaskinnation”. Tidigare forskning har framför allt fokuserat på misslyckandet att omsätta detta försprång i en livskraftig inhemsk datorindustri. Här är argumentet istället att de tidiga satsningarna på  utbildning i programmering och datoranvändning gav det svenska näringslivet tillgång till yrkesmän med insikter i datoriseringens möjligheter, flera år tidigare än i många andra länder. Även i övrigt var ramvillkoren gynnsamma för datorisering, med höga arbetskraftskostnader (och därmed rationaliseringspotential), en tradition av tidig teknikadoption, samt relativ arbetsfred, vilket skapade goda möjligheter för dessa tidiga användare att driva genom investeringar i datorisering.
Det andra perspektivet är hur datoriseringen påverkades av den unika koncentrationen av industriellt ägande till några få familjer. Tidiga beslut av ledarna för de två ledande familjerna, Wallenberg och Johnson, fick i förlängningen en stor inverkan på datoriseringen av Sveriges industri. Genom dessas förmedling kom Stanford Research Institute, SRI, från slutet av 1950-talet att utöva ett stort inflytande på rationalisering och datorisering i företag som SAS, Volvo och Avesta Jernverk. Inom bägge sfärerna skapades servicebyråer 1964, Idata respektive Datema. Medan Idata hade ett smalare fokus på ett fåtal industriföretag utvecklades Datema till ett datatjänsteföretag av europeisk rang och en pionjär inom nätverksbaserad datorisering, med förgreningar till stora delar av svenskt näringsliv. Wallenbergsfären var även tidvis delägare till den svenska datorindustrin genom Saab, Electrolux och Facit.
Det tredje perspektivet gäller hur det svenska datoriseringsmönstret reflekterade dominansen av stora företag inom verkstadsindustrin. Företag som Volvo och Sandvik var tidigt stora datoranvändare och liksom hos Electroluxoch SKF var utvecklingen av datasystem för kontakt med dotterbolagen utomlands en viktig aspekt av globaliseringssträvandena under 1970-talet. Ett annat uttryck för verkstadsindustrins starka ställning var det arbete som bedrevs inom Mekanförbundet för att utnyttja datakraft för nya redovisnings- och ekonomistyrningsmetoder, som fick ett stort genomslag i svenskt näringsliv och även genererade ett antal standardsystem.

Björn Thodenius, Handelshögskolan i Stockholm: Elektroniska betalningsflöden, SIBOL, clearing och uttagsautomater
Svenska banker var tidiga användare av datorer för att effektivisera och automatisera sina verksamheter. I slutet av 1960-talet och under 1970-talet sjösattes flera nya typer av projekt och det drevs också utvecklingsprojekt för datasystem i gemensam regi mellan flera banker. Ett projekt karaktäristiskt för sin tid var SIBOL-projektet som startade 1970. SIBOL stod för Samarbete för Integrerat Betalningssystem On-Line och tanken med projektet var att samtliga banker i Sverige skulle samarbeta om att skapa ett kontantlöst samhälle. Detta skulle ske med hjälp av bl a uttagsautomater, kortbetalning i handeln och online clearing mellan bankerna. Även staten med Gunnar Sträng var intresserade av projektet. Projektet fullföljdes aldrig även om en del förslag kom att användas, såsom interbankclearingen. Även om tron på datorernas förmåga vid tiden var stor, hur kunde ett sådant stort och gemensamt projekt sjösättas? Vad var målen med projektet och vad var drivkrafterna? Var det effektiviseringstankar som var drivande, fanns det kontrollaspekter av betalningsflödena? Vilka var det drivande aktörerna och vad ville man uppnå? SIBOL var ett för tiden typiskt projekt som är intressant att belysa djupare.
Under ungefär samma tidsperiod utvecklades och lanserades uttagsautomater av de svenska bankerna. Även flera av dessa projekt drevs i samarbete mellan banker, även om affärsbanker och sparbanker till största delarna konkurrerade. Hur skedde samordning och kontroll av etableringen av automater och fanns det några styrningstankar relaterade till betalningsflöden? Förutom kort för uttag provades även vidare användning av kort i handeln, dock med mindre framgång. Det finns fler exempel som berör olika aspekter av elektroniska betalningsflöden vilka är intressanta att studera utifrån flera perspektiv.
Syftet med projektet kring elektroniska betalningsflöden är att djupare beskriva och analysera projekt som SIBOL och uttagsautomater utifrån ett antal perspektiv. Projektet bygger i stora delar på det framförallt muntliga källmaterial som dokumenterat i projektet ”Från matematikmaskin till IT”.

Isabelle Dussauge, KTH och Julia Peralta, Örebro universitet: Att styra medborgaren
Vår avsikt är att presentera projektet "Controlling the Citizens" [Medborgarkontroll], som är en delstudie inom projektet "Precursors of the IT Nation: computer use and control in Swedish society, 1955-1985".Huvudsyftet med projektet "Medborgarkontroll", är att belysa konstruktionen och implementeringen av datasystem avsedda för produktionen, sparandet och behandlingen av individdata inom den svenska offentliga sektorn under åren 1955-1985. Konkret kommer vi att genomföra två fallstudier: uppbyggandet av AMS-register över arbetslösa (1970-1980) och den nationella försöksverksamheten med hälsokontroller (1960- och 1970-talen). Vår utgångspunkt är att den datoriserade registreringen och behandlingen/användningen av data om den enskilde medborgaren utgör centrala kunskapsinfrastrukturer inom den då expanderande välfärdstaten. Vi vill således utforska hur etableringen, vidareutvecklingen och integrationen av dessa infrastrukturer i välfärdssystemet har bidragit till framväxten av "övervakningsvälfärden" ("surveillance welfare"). Vår hypotes är att införandet av datoriserade system gjorde det möjligt för vissavälfärdsmyndigheter (t.ex. AMS, Medicinalstyrelsen) att omforma deras metoder för övervakning och kategorisering av medborgare. En ytterligare hypotes är att välfärdsmyndigheter fick genom införandet av datoriserade register etablera sina egna definitioner av sociala problem (såsom arbetslöshet) och statligt ansvar (såsom folkhälsa).

Arne Kaijser, KTH: TIDAS: Hjärnan i svensk kraftförsörjning
I den officiella jubileumsbok, som Vattenfall gav ut vid sitt 75 års jubileum år 1984 är en av de första bilderna av ett kontrollrum med tre personer framför var sin datorskärm. Bildtexten lyder: ”Centrala kontrollrummet, hjärnan i svensk kraftförsörjning”. Sju år tidigare hade Vattenfall tagit i drift ett datorsystem för drift och kontroll av hela det svenska stamnätet.  Som så många datorsystem hade det en akronym, TIDAS, vilket stod för Total integrerat datasystem.
Mitt föredrag handlar om datoriseringen av det svenska kraftsystemet och särskilt just TIDAS-systemet. Datoriseringen är en förbisedd aspekt av den svenska elhistorien. Jag tror att datoriseringen av kraftsystemet är viktig att studera, liksom datoriseringen av andra infrastruktursystem. Min hypotes är att den har medfört genomgripande förändringar av systemens funktionssätt. Ambitionen tycks ofta ha varit att få en bättre kontroll av flödena och på sätt göra driften av systemet mer effektiv. Den ökade kontrollen har också haft till syfte att minska sannolikheten för avbrott eller olyckor av olika slag. Men samtidigt tycks datoriseringen ha bidragit till en växande komplexitet, som kan ha medfört nya former av sårbarhet.
Några av de frågor som jag skulle vilja försöka besvara när det gäller kraftsystemets datorisering är: Hur fungerade driften av stamnätet före datoriseringen? Vilka aktörer var det som tog initiativ till och genomförde datoriseringen? Vad hade de för ambitioner och syften? Vad har datoriseringen inneburit för kraftsystemets funktionssätt? Har driften effektiviserats? Har sårbarheten minskat eller ökat? Har datoriseringen förändrat maktförhållanden inom kraftsystemet?